Vi lever och mår
Nu har det gått så lång tid att jag inte vet vart jag ska börja.
Vi har ju som sagt spenderat 4 veckor hemma utan Pappa (han har varit hemma på helgerna.) Samtidigt så har mamma jobbat heltid.
Mormor har hämtat oss onsdagar då mamma jobbat till 17, och farmor och farfar har kommit förbi tisdagar för att avlasat mamma.
Det har varit 4 intensiva och hektiska veckor, men dom har samtidigt gått riktigt snabbt och hyfsat enkelt tycker mamma. Hon är dock riktigt imponerad över vad ensamstående småbarnsföräldrar klarar av.
Mamma har fyll år, mendet blev inte så mycket ståhej då vi inte riktigt hade tid.
Jag är inne i en period där det är mycket rädslor. Jag börjar ta in allt jag ser och hör på nyheter eller andra ställen. Funderar på döden, sjukdomar, flygplanskracher osv.
Vill inte vara själv. Allstå mamma och pappa får inte ens gå tillsoprummet och lämna mig inne..vilket förut har gått bra. Kan inte riktigt förklara varför.
Annars har jag kommit in i en riktig ritperiod. Jag som vägrade rita tills jag var 4 år. Ritar nu mycket och gärna. Ormar, spindlar, blommor, dinousarier m.m Färlägger, pysslar i pysselböcker. Räknar matte, bokstaverar. För bara 1 år sedan funderade morsfars lite på hur det skulle gå när jag skulle börja skolan då jag varit totalt ointresserad. Men nu har det lixom lossnat helt av sig själv. Det är väl åldern skulle jag tro.
Och som vanligt mycket lego, och bionicle bygge.
Hugo växer också, pratar och härmar. Och har fått sig ett ordentligt humör. "Nej" är ett ord han använder flitigt, och får han inte som han vill så skriker han högt. Kan kan t.ex. vilja ha mer ketchup fast han har hela tallriken full med ketchup, han kan vilj se på tv fast det är mitt på dagen och han inte ska se tv. Han blir galen, men det är bara att låta honom hållas så att han lär sig att skrika gör ingen nytta. Några av dom nyaste orden:snö, macka, byebye och hur alla djur låter.
Mamma och pappa har svårt att få honom att prata på kommand, men om jag säger något så härmar han nästan alltid.
