Att vara en 5åring
Jag har ju aldrig varit särskligt besvärlig eller svår att ha och göra med, om man räknar bort min tid som bebis med magont (mina första tre månader).
Från de att jag var 10månader så har dom tyckt att jag varit i en perfekt ålder...och det blir tydligen bara bättre.
Mamma och pappa tycker det är kul att vi kan hitta på saker tillsammans, sånt som vi alla gillar. Legobygge, bio, helgmys, osv.
Senaste veckorna har jag blivit mer lugn och harmonisk hemma. Det har ju varit några besvärliga månader (för mig) med Hugo sedan han började ta sig fram, men nu lyssnar han bättre och är roligare att leka med, vilket gör att jag är snällare mot honom.
Nu när mamma eller pappa gör middag eller stökar undan så kan jag ta med mig Hugo in på hans rum och leka, och underhålla honom så att dom får gröa sitt i lugn och ro.
Jag älskar att vara med kompisar och att vara ute.
Min negativa sida just nu är att jag inte alltid orkar lyssna så bra. Så det blir en hel del tjat. Ta på jackan Lucas, ta på jackan Luckas, TA PÅ JACKAN LUCAS!!
På vardagkvällarna lägger jag mig 20.00, somnar vid 21 oftast. Det gör inte så mycket då jag sköter mig själv. Läser någon tidning eller lyssnar på ljudbok. Sover oftast mot 7 tiden.
På vardagkvällarna lägger jag mig 20.00, somnar vid 21 oftast. Det gör inte så mycket då jag sköter mig själv. Läser någon tidning eller lyssnar på ljudbok. Sover oftast mot 7 tiden.
En klar förbättring då jag mina första år i livet alltid vaknade före kl 6.
Jag är en underbar, klok, glad, vältalig kille!
